|
|
| |
Allt vi har är varandra |
| |
af Carsten P. Schale © 2001 |
| |
|
| |
|
| |
Vi kan inte längre lita på varandra; vi är för lika. Vi känner på oss att allt vi skriver kan skickas någonstans för att vändas emot oss. Men vi säger att det vi skriver är vårt. Det vi skriver nu är en del av diagnosen, som vi för alltid skall bära på oss i innerfickan på kavajen eller i handväskan. Sanningen är outhärdlig för alla. Vi är rädda för varandra. Vi tror att vi är måltavlor för andras förtvivlan. Vi är inte vår nästa. Vi är vår nästas nästa. Vi är oheligt allierade mot ett inre hot. Vi hatar varandra. Vi skriver för dem som inte kan läsa. Vi spelar galna. Vi vill så gärna var en av oss. Vi kommer inte att lämna varandra. Allt vi har är varandra. |
| |
|
| |
|
| |
 |
 |
|
